september 19, 2013
Hur lyfter man som företag fram sin identitet i den digitala världen? Efter ett seminarium jag nyligen besökte har jag inspirerats, blivit mer eftertänksam och framförallt mer uppmärksam över hur man kan lyfta fram ett företags/varumärkes identitet i den digitala världen.
En frågeställning som ofta lyfts fram är: Hur översätter man den traditionella grafiska manualen till den digitala världen? Det är här det kan bli diskussioner. Hur får man en översättning att bli så exakt som möjligt? Går det ens att få den exakt, och vill man verkligen ha den översatt rakt av?
Man måste tänka på att det digitala landskapet är en helt ny miljö. En ny miljö kräver att man anpassar det som ska lyftas in så att det passar där.
Färger är ett tydligt exempel där det inte är så lätt att översätta rakt av. Hur får man en färg att se exakt likadan ut på skärmen som den gör i den grafiska manualen? Den har ju ett visst värde i den tryckta manualen. Då vill man väl ha samma på skärmen?
När det gäller tryckt material så behöver man ofta anpassa färgen beroende på vilket material man ska trycka på. Ett exempel är om det ska vara blankt eller matt papper.
Samma sak gäller såklart för skärmar. Hur jag upplever en färg på min skärm, skiljer sig ganska säkert mot hur du ser den på din skärm – eller mot den som ser färgen i sin mobil eller surfplatta.
Självklart vill man komma så nära den ”riktiga” färgen som möjligt, men man kan inte utgå från att man ska få exakt samma färg i alla användningsområden. Man måste tillåta ett varumärkes uttryck att anpassa sig beroende på var, hur, och när det ska användas.
Ett varumärkes grafiska profil är i sig en grundsten för företagets framtoning. Om den grundstenen inte ser likadan ut varje gång, då är det inte längre en grundsten att falla tillbaka på. Men bara för att det står ett värde i en manual, eller att en rubrik måste ha en viss storlek, så måste man inte alltid följa det till punkt och pricka.
Jag säger inte att man ska ändra bara för att. Det jag menar är att det ibland behövs en anpassning, och då får man inte vara rädd för att göra det som behövs.
När det kommer till webben är det svårt att flytta över det grafiska manéret helt. Då är det istället bra om man jobbar med några få ID‐bärare som man hämtar från den grafiska manualen och som ska räcka för att lyfta fram den tonalitet och känsla som ett varumärke står för.
Jag ska visa på några exempel från ett av mina projekt där jag varit med och arbetat fram formen. Det är den nya webbplatsen för Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI).
Ett enkelt exempel på en liten men tydlig ID‐bärare är en så kallad favicon. Med en begränsad yta på 16×16 pixlar så går det faktiskt att lyfta fram det som kännetecknar ett varumärke. I det här fallet skriver vi ut FOI med det typsnitt som dom använder sig av i sitt material.
ID‐bärare nummer två i det här fallet baseras på typografi. Nu förtiden är det mycket enklare att använda olika typsnitt på webben, och det är något man verkligen ska ta tillvara på. Typsnitt i sig kan fungera som otroligt tydliga ID‐bärare. Se bara på det typsnitt som Volvo använder sig av. Jag tror att du skulle tänka på Volvo även om du enbart såg typografin utan en bild på en bil, eller tillsammans med logotypen.
Det tredje exemplet på ID-bärare jag vill visa är hur vi använt oss av ”puffar” eller genvägar. I det tryckta materialet som FOI tar fram varje år så placerar man två plattor längst ner på dokumentet, en helfärgad och en mindre halvtransparent platta.
Just det här grafiska manéret är så tydligt i FOI’s material och därför kändes det naturligt att låta plattorna fungera som den tredje ID‐bäraren. Även pilen som syns i den färgade plattan är tagen från den tryckta grafiska manualen.
Min poäng med det här inlägget är kort och koncist. Använd gärna få men tydliga ID‐bärare, och var inte rädd för att göra justeringar för att designen ska fungera bra även i den digitala världen. Ibland är det faktiskt nödvändigt med förändringar och anpassningar.