december 20, 2016
Som User Experience Designers är idéer och nya lösningar en stor del av vårt jobb, oavsett om det gäller detaljjusteringar eller nya koncept. När vi håller workshops och idégenereringssessioner med och för andra är det en självklarhet för oss att använda olika metoder. Men hur står det till när vi ska idégenerera på egen hand eller med kollegan bredvid oss?
När vi, Teresia och Julia, var på Nielsen Norman group-kursen ”Effective ideation techniques for UX design” i Chicago så gicks grunderna för idégenerering igenom och ett par nya infallsvinklar diskuterades. I slutet av dagen så ställde vi oss själva frågan: Använder vi de metoder vi känner till i vardagen?
Vi upplever att vi när vi är ensamma eller i par ofta är mindre metodiska och förlitar oss på vår erfarenhet och yrkeskunnande, men gör vi ibland bara det enklast möjliga? Eller vad gör vi när vi fastnar?
Vi tror det är viktigt att även ensam eller i mindre grupper tydliggöra mål och vidga sitt perspektiv, då kommer ett metodiskt arbetssätt väl till pass. Här kommer 5 handfasta tips för att arbeta metodiskt med idégenerering i vardagen.
1. Värm upp!
Kreativitet vaknar när det medvetna möter det omedvetna och rationella tankar och kunskap möter fantasi. Den rationella sidan har de flesta vuxna nära tillhands då vi använder den delen i vardagen. Det kan vara svårare att på beställning komma i kontakt med sin fantasi och öppna sitt sinne. Det är dock en oerhört viktig del för att idégenereringen ska bli innovativ och fruktsam. För par eller grupper så är uppvärmningslekar för att främja fantasi och associationsförmåga ett bra verktyg innan man ger sig in i idégenereringen. När du arbetar själv är det också viktigt att hitta ditt sätt att komma i rätt sinnesstämning, kanske genom att byta miljö, ta en promenad eller tillåta dig att dagdrömma. Vad funkar för dig?
När du arbetar själv är det viktigt att hitta ditt sätt att komma i rätt sinnesstämning, kanske genom att byta miljö, ta en promenad eller tillåta dig att dagdrömma. Vad funkar för dig?
Två uppvärmningslekar för grupper eller par
Associationslek - att associera är ett ypperligt sätt att värma upp hjärnan. Denna lek görs bäst i grupp men fungerar även för två personer. Välj ett ämne eller kör helt spontant, det är så enkelt som att den första personen säger ett ord och personen bredvid ska säga det första som kommer upp i hennes huvud, sen fortsätter personen efter henne att associera till ordet som just sagts. Det ska gå fort och behövs bara några varv för att komma igång.
Telefonen – Bestäm er för om ni vill skissa på ett slumpmässigt område eller om ni vill ringa in ett specifikt lösningsområde eller problem. Sedan får varje person börja skissa en lösning på ett papper. Skicka efter två minuter vidare pappret ett steg till höger och fortsätt skissa på din grannes idé. Fortsätt tills pappret kommer tillbaka till den som startade skissen.
2. Slarva aldrig med målen
Tydliga mål är otroligt viktigt vid idégenerering. Vad är det egentligen vi försöker lösa och varför? Stanna upp ett tag och tänk på mål- eller problemformuleringen. Stora mål är skrämmande och svåra att lösa - går det att bryta ner målet i delmål bör man göra det. Fråga dig själv ”varför?” i några led bakåt. Ibland kan nämligen målet eller problemformuleringen vara baserade på omedvetna antaganden som styr mot en viss typ av lösningar. Se till att målet syftar till användarens behov och att halva lösningen inte finns i problemformuleringen/målet.
Exempel: Om målet är att designa en bilnyckel. Fråga då ”varför ska vi designa en bilnyckel?” Ett vanligt svar är: För att starta bilen och för att kunna låsa bilen. En bättre målformulering och nedbrytning är istället, Mål 1: vi ska designa en lösning för att starta bilen. 2. Vi ska designa en lösning för att se till att oönskade personer inte kan ta sig in i bilen. Kanske är en nyckel lösningen, men troligtvis så finns det andra möjliga lösningar, kanske en fingeravtrycksläsare, röstigenkänning, biometrisk identifiering osv.
3. Introducera målgruppen och kontexten - varje gång
Ta inte förgivet att kontexten sitter i ryggraden - minnet är selektivt.
För att skapa lösningar för en viss målgrupp behöver samtliga deltagare förstå målgruppen och deras kontext då tjänsten används. Detta görs genom att de insikter som finns presenteras för gruppen. Det kan vara personas, kundresor, analytics-data, statistik från enkäter etc. Även för den mest inkörda UX-aren kan det vara en fördel att titta igenom allt en gång till innan en solo-session för att ha det färskt. Ta inte förgivet att kontexten sitter i ryggraden - minnet är selektivt.
4. Pendla mellan individuellt tänkande och gruppdiskussioner
Oavsett storleken på gruppen, alltså även om ni bara är två, så bör du låta deltagarna på något sätt tänka/skriva/skissa för sig själva en stund för att sedan presentera sina idéer och lösningar för varandra. Denna metod tillåter en att tänka klart tanken i lugn och ro. En annan fördel är att olika personlighetstyper lättare kan komma till tals och komma in i ett kreativt mindset, utan att bli kvävda av den som talar högst. Metoder som tillämpar detta tänk är exempelvis parallell design och design studio. Här finns en introduktion till design studio från Valtech och en från Todd Zaki Warfel, Agile UX NYC.
5. Avgränsning
Att hålla många faktorer i huvudet samtidigt hämmar ofta vår kreativitet och förmågan att tänka nytt. Eftersom vår omvärld och de problem vi försöker lösa ofta är komplexa så kan det vara en god idé att tillfälligt ta bort faktorer för att frigöra utrymme att tänka nytt. Alla faktorer som till exempel teknisk gångbarhet, lönsamhet och hållbarhet ska givetvis tas hänsyn till i utvärderingsfasen men just under idégenereringen så kan vi tillåta oss att fokusera på en aspekt i taget och tillfälligt ignorera valda delar.
Avgränsningar hjälper oss dessutom att byta perspektiv och tänka bortom de mest uppenbara lösningarna. Det finns många sätt att göra detta på och olika tekniker går att kombinera under samma session. Här är några av våra favoriter.
Trend projection
Välj ut en eller flera aktuella design- eller tekniktrender och utforska hur denna trend skulle kunna användas i en extrem utveckling av produkten eller tjänsten. Idéerna som tas fram ska inte ses som slutresultatet, men kan i ett senare steg skalas ner till en lösning som är både realiserbar och nytänkande.
Exempel på trender: Röst och gest-styrning, sakernas internet (IoT) eller självmonitorerande teknik.
Designa för personan eller behovsgruppen
Denna metod passar om tjänsten har flera målgrupper eller används i olika situationer. Designa för en persona eller behovsgrupp i taget - den ideala lösningen för just denna person med dennes uppgift, utan några som helst kompromisser. Gör likadant för flera personor. Nästa steg är att identifiera om någon av idéerna eller lösningarna är av nytta för fler än en av personorna och arbeta vidare genom att kombinera lösningarna.
”Systematic prediction” - Skala upp och sen ner igen
Släpp alla begränsningar och försök blicka långt fram i framtiden. Hur skulle vår ideala tjänst se ut om t.ex. 5 år? När du har en idé skala då ner igen. Givet idén, hur ser tjänsten ut om 3 år? Om 1 år? Om 6 månader?
Applicera utvalda designprinciper
Detta är en metod som framför allt är effektiv för förbättringar i gränssnitt och tjänster snarare än i konceptfaser. Utgå ifrån en designprincip i taget och skapa lösningar som är optimala utifrån just denna designprincip. Gör samma sak för flera designprinciper och pussla sedan ihop lösningarna utifrån prioritering och behov hos målgruppen.
Exempel på designprinciper:
Innehålls relevans - Identifiera den mest relevanta informationen för användaren och se till att den är tydlig. Finns det brus som kan tas bort eller gömmas?
Förebyggande av fel - Hur ser vi till att användaren inte gör ”fel”? Detta gäller både rena missförstånd, men även misstag - då användaren förstår och vill göra rätt men råkar göra fel, t.ex. skriver in fel telefonnummer.
Återhämtning från fel - Vad händer om användaren ändå gör fel?
Avvägning flexibilitet/användbarhet - Flexibilitet i tjänster bidrar ofta till mer komplexa produkter som är svårare att använda. Finns det onödig flexibilitet eller funktioner i tjänsten som kan förenklas eller tas bort helt?
Konsekvens - Tillåter vi användaren att använda sin nuvarande kunskap och mentala modeller för att interagera och navigera i vår tjänst? Detta handlar både om konsekvens inom tjänsten men även konsekvens med andra tjänster.
Detta är ett urval av principer, metoden kan på samma sätt användas även med andra faktorer. För ytterligare design principer se Jacob Nielsens ”10 Usability Heuristics for User Interface Design”
När du kommit såhär långt i inlägget så hoppas vi att du känner dig inspirerad att ta dig an idégenerering metodiskt i vardagen, även när du inte planerat en workshop eller faciliterar en grupp, utan också småskaligt för dig själv. Vi känner själva igen oss i att bara köra på när vi känner produkten väl, men det är kanske just då det är extra viktigt att definiera problemet, eller just då en avgränsning behövs som bäst, för att byta perspektiv!
